Tycker du om att drömma och fantisera? Har du jobbiga släktingar som retas och förstör? Och har du någonsin haft en känsla av att allt inte är som det ska? Att något hemskt håller på att hända – men ingen tror eller lyssnar på dig? Då kanske du kan känna igen dig i Lilla Han.
Jag är nu nästan färdig med boken Den hiskeliga berättelsen om Lilla Han. Det är en obehaglig historia om rädslor och hemska monster, men jag hoppas att den också är lite rolig – och ganska sorglig – fast på ett bra sätt.
Boken handlar om Lilla Han som ska hälsa på hos världens bästa morfar. Lilla Han och morfar har en hemlighet – morfar är nämligen spökjägare. Men något hemskt tycks ha hänt i morfars hus. Morfar är sjuk och gamla spöken verkar ha letat sig in i garderoben i hallen! Dessutom är alla Lilla Hans jobbiga släktingar på besök – och mamma och pappa är konstiga och lyssnar inte.
Många människor är försiktiga och gör allt de kan för att de aldrig ska behöva bli rädda. Och visst kan det vara obehagligt att bli sådär skrämmande JÄTTERÄDD. Men att bli lite rädd ibland kan väl inte vara fel? Det kan ju vara väldigt spännande också. Om man aktar sig för mycket för att bli rädd kan man ju faktiskt bli rädd för att bli rädd – och det kan bli VÄLDIGT jobbigt. Den hiskeliga berättelsen om Lilla Han handlar om att det faktiskt kan vara jättebra att bli lite rädd ibland – för då får man ju chansen att vara modig.
Det bästa med Lilla Han är att jag har fått jobba med Per Gustavsson igen. Hurra! Han är ju bara bäst. Hans bilder skapar liksom en alldeles speciell spökvärld för mina historier. Det är en värld där fruktansvärt hemska saker kan dyka upp och hända – men den är också färgglad, spännande och rolig. Det är på låtsas – men nästan på riktigt.
Den hiskeliga berättelsen om Lilla Han är ingen fortsättning på Den förskräckliga historien om Lilla Hon – den är mera som en syskonbok. Närmare bestämt en olycklig lillebror …
Skön sommar på er så länge
Lena
